Original URL:
http://worldtomorrow.wikileaks.org/episode-4.htmlForum URL:
http://www.wikileaks-forum.com/index.php/topic,11027.0.html"This article has been translated by a volunteer translator. Neither WL or The Official WikiLeaks Forum shall be held accountable for errors. The reader is welcome to check him/herself the original source linked below, and to comment if there is an error or misinterpretation. If an error is identified we shall endevour to correct it"
Del 1/5
Julian:
Ah, Nabeel.
Nabeel:
Hej, trevligt att se dig.
Julian:
Dig också.
Nabeel:
Eh, du skapar en massa bekymmer för amerikanarna. Inte som jag, bara för Bahrain.
Julian:
Hur kom du igenom?
Nabeel:
Trevligt att träffa dig. Hur har du det?
Julian:
Bra.
Nabeel:
Allt var ok. Jag ska bara stänga av min telefon, så… Ja, allt gick bra. Hur mår du?
Julian:
Jag mår bra. Vi har haft… vi hade en stor dag igår. Det var mycket jobbigt. Du har troligen inte hört det än, men vi släppte alla de här filerna från ett stort företag…
Nabeel:
Kan det vara om Bahrain?
Julian:
Vi vet faktiskt inte ännu. Det är en bit… Vi tittade efter ditt namn och det finns några tidningsartiklar men… du vet, det är bara början, vi har bara släppt 0,001% av materialet ännu men…
Nabeel:
Det är en massa jobb… Julian… jag menar, hur lång tid tar det att gå igenom dem?
Julian:
Jag tror att det tar omkring fyra månader.
[medhjälparna får Nabeel placerad]
Julian:
Är vi igång?
Nabeel:
Tala om för mig hur det ska gå till.
Julian:
Jag ska…
Nabeel:
Jag menar, detta är inspelning? Tala om för mig när det spelas in och när det inte.
Julian:
Mm, det spelas in hela tiden… men vi kommer troligen… Vi ska inte använda det här, det kommer bara att vara liksom, introduktionsbilderna och att vi sätter oss och hälsar och sedan väntar på Nab… väntar vi på Alaa och Alaa ska ringa upp och sedan kör vi! Detta är… er, jag ska bara förklara…
Julian:
Så Alaa är i andra änden och han har Skype och han är i Kairo. Han skrev ett… - och han har suttit i fängelse åtskilliga gånger under 2006 och mer nyligen – och han skrev detta mycket berömda stycke kallat ”Drömmen” i Egypten för omkring fem månader sedan, vilket handlar om den… att se den egyptiska revolutionen och vad som hände på Tahrirtorget som en demonstration av en idé. En idé om ett framtida tillstånd, som Egypten borde vara i och… det var nödvändigt att visa hela Egypten och andra delar av världen vad detta framtida tillstånd skulle vara. Och så att detta steg, det var… det var en föreställning inblandad, du vet, de berättade en historia i denna konfrontation på Tahrirtorget, och för att inspirera alla genom denna historia – för varför skulle du vilja göra något om det inte vore för någonting? Så det är inte bara det att du är emot, du vet, att vi hatar korruptionen hos Mubaraks regim…
Nabeel:
Det är om hur man bygger vårt land.
Julian:
Men vi vill ha något bättre och kan vi få något bättre så… det är Alaaa och han ringer snart… och vi behöver kolla ljudet och så eftersom förbindelsen… förbindelsen är inte så bra.
Nabeel:
Och hur lång tid ska vi hålla på, med det hela?
Julian:
Så vi är…
Nabeel:
Hur mycket får jag tala?
Julian:
Mm, ja, du bara…
Nabeel:
Jag menar, jag bara diskuterar med honom.
Julian:
Du är bara artig, var bara artig, du vet, bara som vanligt.
Nabeel:
Ok, och jag ska sitta här hela tiden?
Julian:
Ja. Så du kunde fråga ”Vad tycker du Julian eller Alaa” eller… [ohörbart]
Nabeel:
Oh, det är en diskussion mellan oss tre?
Julian:
Ja. Jag menar, i någon mån. Jag säger, du vet: ”Jag vill gå över till att tala mer om detta ämne” om någon talar för mycket i detalj om ett ämne, men… det är tämligen lätt bara, um…
Nabeel:
Bra.
Julian:
Tala inte… tala inte för länge om någon enskild sak.
Nabeel:
Fokus och koncentration.
[medhjälparna säger till om definitiv speltid]
Julian:
Tjugosex minuter, ja.
Nabeel:
Verkligen? Så vi ska prata i två timmar för detta, va?
Julian:
[över medarbetarna]: Omkring en timme och kanske vi släpper hela timmen på Internet, men det som går på TV blir 26 minuter. Ja. Så av den anledningen, så tala inte för länge om en sak, eller se efter om jag blir uttråkad eller du vet… [medarbetarna: han kan röra vid dig för att stoppa] och jag säger ”Vad om…?” eller något sådant, eller ”Alaa, vad anser du om det?” eller något [ohörbart]
[medarbetarna: Julian har fått en lång lista på frågor]
Julian:
Nåväl, det är faktiskt en relativt kort lista…
Nabeel:
Är du aktiv på ditt Twitterkonto?
Julian:
Jag har inget Twitterkonto.
Nabeel:
Jag har sett ett idag.
Julian:
Jag har ett… det finns ett Wikileakskonto.
Nabeel:
Nej, nej, ditt.
Julian:
Nej det är förfalskat.
Nabeel:
Å, är det falskt?
Julian:
Jo, det har… det är ett falskt konto som har 52 000 som följer det, det är falskt, det är inte jag, Det är några…
Nabeel:
Men är det ett dåligt sådant, som försöker förstöra ditt rykte eller namn, eller som bara gör ett bra jobb?
Julian:
Hm, nej, jag tror att de bara försöker… att de försöker sälja några produkter eller någonting… så de använder det till… det är några som..
Nabeel:
Och sa du att det är en förfalskning?
Julian:
Ja. Ja det är falskt. 52 000 som följer det ändå [ohörbart]… Jag vet inte, de är… som mobiltelefoner i Latinamerika… Det sköts av någon latinamerikan. Detta är Julian Assange understryk… och vi hade ett stort gräl med Twitter… och vi fick firmabeteckningen och sedan försökte någon annan att ta över varumärket och sen använde vi fem månader för att bekämpa…
Nabeel:
Det är mycket komplicerat, Twitter. Jag har också ett problem att… eftersom jag har 5/6 falska namn, som försöker förstöra mitt namn.
Julian:
Å, nu är det faktiskt något jag ville fråga dig om. Jag noterade att det plötsligt vid någon punkt verkar vara som Bahrains administration la ner en massa energi på Facebook och Twitter och plötsligt var det tusentals tveets från regimtroget folk, men inte före en viss tidpunkt.
Nabeel:
De är den smartaste regeringen på att använda sociala media.
Julian:
Och var det…? Det var inte… och det verkade inte som det var bara vanliga supporters av regeringen.
Nabeel:
Det är PR-kampanjer.
Julian:
Propaganda, ja. Det luktade propaganda.
Nabeel:
Ja det är PR-företagen. De är de smartaste…
Julian:
Och några av kontona existerade inte innan dess.
Nabeel:
Ja visst, först av alla blev bahrainierna mycket aktiva på Twitter, de kan vara den mest aktiva nationen i arabvärlden nu på Twitter. Det är därför du ser att jag är den fjärde i arabvärlden när det kommer till antalet följeslagare och nummer ett i mitt land och när jag bara öppnade mitt konto för tre år sedan i Twitter och alla mina tweets har skickats vidare över 200 eller 300 gånger och det visar hur aktiva barhainierna är. Nu försökte Bahrains regering att lära sig att slå tillbaka med samma verktyg.
[telefonen ringer]
Julian:
Ok, det här är Alaa.
Julian:
Alaa.
Alaa:
Hallå! Ja, jag ser dig fortfarande inte.
Julian:
Du kommer snart att göra det.
Alaa:
Åh, nu ser jag dig.
Julian:
Du ser mig och här har vi Nabeel från Bahrain.
Alaa:
Eh…[talar arabiska]
Nabeel:
Bra, hur mår din far?
Alaa:
Å, han mår bra.
Nabeel:
Hur mår din fru och din familj – är allt ok?
Alaa:
Ja alla mår bra, alla har det bra.
Nabeel:
Roligt att se dig. Vi har varit oroliga för dig.
Alaa:
Mycket roligt att se dig. Ja.
Julian:
Ja han är ute nu, men så länge och…
Alaa:
Inte så länge, ja. Ingen av oss är ute särskilt länge, vad?
Julian:
Kanske inte, men du vet att vi har några fri kost och logi att se fram emot, du vet. Fritt boende livet ut.
Alaa:
Så… så i vilket land ska du buras in?
Julian:
Nåväl det är en intressant fråga för närvarande, så… husarrest i UK, kanske en smula fängelse i UK, och kanske fängelse i Sverige, kanske USA. Och du, Bahrain?
Nabeel:
Jag erbjuder Bahrain.
Julian:
Han erbjuder Bahrain.
Nabeel:
Jag erbjuder Bahrain.
Julian:
Så, låt mig tala… låt mig tala lite om vad vi ska göra och vad vi ska gå igenom. Så, du förstår honom bra?
Nabeel:
O, ja.
Julian:
Ok. Det är bra. Och Alaa, kan du förstå oss båda?
Alaa:
Ja, ja.
Julian:
Ok, perfekt.
Alaa:
Men du tänker inte utveckla någon brittisk accent, eller hur?
Julian:
[skrattar] Nej, jag… mina australiska vänner säger mig att det börjar… det börjar sippra in, olyckligtvis. Så jag får tillbringa…
Julian:
Vi ska spela in… programmet är 25 minuter… vi ska spela in omkring en timme. Vi ska försöka få så mycket som möjligt direkt så ni ska inte tänka ”O, jag menade inte att säga detta, klipp det”, för vi gör inte det. Så nära som möjligt. Och sedan efter omkring en halv timme fortsätter vi och om vi har extra bra material från den delen av samtalet då kan vi klippa … in det tillbaka och kanske ska vi släppa, om vi har tid, hela timmen till Internet också. Och um… Så det är en nätt liten konversation. Helt klart är ni viktigare i det här än jag, för jag är här hela tiden och jag vill… Jag vill höra vad ni killar har att säga. Vi har faktiskt… det som startade hela denna ide är att jag var under husarrest och blev uttråkad, extremt uttråkad, och jag ville ha några intressanta människor att tala med, så jag tänkte att vi skulle hitta ett sätt att få hit dem.
Nabeel:
Mycket intressant för oss, inte bara för dig.
Julian:
Och om det är någon jag inte kan få hit, som Alaa – han får inte lämna landet, han är under… du är under nationsarrest, eller? Eller är du under husarrest? Du är under nationsarrest?
Alaa:
Ja, ja. Jag menar, vem… [ohörbart]
Nabeel:
Jag menar, jag övar mig i att vara… hemma, jag är förbjuden att resa i många månader. Tack gode gud, det är två eller tre månader nu sedan jag tilläts att resa ut.
Julian:
Ja. Det är mycket… det är förargligt. Jag har en vän i förra Sovjetunionen – hon var en liten flicka då – och hon sa att hon försökte få medborgarskap i ett annat land, och hon sa: ”Du förstår inte, Julian. Jag behöver verkligen få detta medborgarskap i ett annat land” och jag sa: ”Varför slösar du din tid på detta?”, för det sätt vi såg på Sovjetunionen var som ett stort fängelse. Denna hela serie av länder – ett enda stort fängelse – för du kunde inte resa därifrån. Du tänkte inte på det som ett fängelse förut, kanske ville du inte lämna det, men när någon bygger murar och säger att du inte kan resa därifrån, då börjar du känna att det är ett fängelse.
Nabeel:
Men på samma gång, som aktivister… och jag tror att det gör oss mer kända runt om i världen.
Alaa:
Ja.
[ljudproblem)
Nabeel:
Ett ögonblick bara… vi har ett problem med mikrofonen…
Julian:
Vi har just ett problem med ljudet här, Alaa. Är det någon musik i din ände?
Alaa:
Det är en kallelse till bön.
Julian:
Det är en kallelse till bön, ok. Jag bodde i Kairo 2007, bara några månader men jag minns…
Alaa:
Ja. [ohörbart] Jag kan inte se Nabeel… kan du… kan de vända…
[Medhjälparna justerar. JA introducerar Alaa till medhjälparna, Alaa introducerar sina medhjälpare]
Alaa:
Vi använder Emmets dator, men han är nu övertygad om att det är, liksom USA-militärens spionprogram som installerats på hans maskin…
Julian:
Det fanns troligen redan där, du vet, så oroa dig inte…
Alaa:
Vi använder Skype redan så det beror inte på det.
Julian:
Är vi ? Ok. Vi tror att vi är… tekniskt är vi redo nu. Ok, så till ämnena…
Nabeel:
Ska jag titta på dig eller på honom?
[Medhjälparna ger råd – prat utan kamera]
Julian:
Så, jag vill gå igenom åtskilliga saker, eftersom folk utanför arabvärlden för det mesta inte vet vem ni är. Så vi ger bara en bakgrund, lite grand om hur ert familjeliv ser ut, varifrån ni kommer, vem är du – och vem är du Alaa – så folk känner att de talar till en människa… att jag talar till en människa, det är inte bara någon arab, eller någon egyptier, utan faktiskt en människa. Och sen vill jag titta på, um hur mycket er aktivism kommer från er familj och från omgivningen – ni har båda faktiskt en ganska intressant familjebakgrund som tycks hänga ihop på något sätt med vad ni gör – kanske du, eftersom du gjorde uppror mot delar av din familj, och Alaa, du kom från en djupt engagerad aktivistfamilj i Kairo – och sedan vill jag titta på kontrasten mellan vad som hände i Egypten och vad som händer i Bahrain och svaret på det. Egypten är ett exempel på… hålls fram som det största exemplet på den den arabiska våren; Tunisien som kanske den mest lyckosamma, Egypten genomgår fortfarande smärtor och naturligtvis, Bahrain är exemplet på , um ett misslyckande där det fanns en stor aktiviströrelse som krossadea…
Nabeel:
Nej, du kan inte bara kalla det ett misslyckande. Jag menar, det är inte ett misslyckande, du skulle inte använda det ordet misslyckande, men det har fortfarande inte genomförts.
Julian:
Ännu inte genomfört, ok, jag instämmer i det. Vi hade denna… vet ni, jag jobbade med… några av vårt folk är arabisktalande människor från Mellanöstern och vi var lite grand i en… ni vet , vi hade att göra med några människor på marken i Bahrain och det var… det var illa… en mycket svår tid när de jagades och deras mobiltelefoner stängdes av. Skype fungerar fortfarande lite grand… för en liten bit, och sedan flyr många hundra från Bahrain och ett stort antal har hållits kvar i häkte, och i en Londonarrest den som kom in från flyghamnen, um… Så och sedan en titt på varför är det så? Varför föll Egyptens regering medan Bahrains regering ännu inte har fallit? Har det något att göra med … omflyttningar…
Alaa:
Den egyptiska regeringen föll inte precis ännu heller, men er…
Julian:
Ja. En del… någon del av den egyptiska regeringen – och faktiskt är det perspektiv du har på om det är en signifikant och allvarlig förändring i Egypten mycket viktig. Hur mycket…
Nabeel:
[till medhjälparna] Jag sitter inte särskilt bekvämt… det är bättre nu.
Julian:
Hur mycket har faktiskt förändrats…
Alaa:
Ja men nu kan jag se dig Nabeel igen.
[NB justerar]
Julian:
Och så, hur mycket har faktiskt förändrats i Egypten… och sedan i reportagen, t.ex. skillnaden i rapporter av Al-Jazeera om Bahrain gentemot Egypten. Vilken roll spelar nu Saudiarabien i regionen? Och sedan fortsätter vi till … till ämnen som ni killar har fått säga, naturligtvis, kanske tycker ni inte att de här frågorna är så intressanta, men … sedan när man tittar på vilka faktorer som fanns bakom den här revolutionsperioden? Och jag läser din… um, mycket poetiska essä som du skrev för fem månader sedan, Alaa, och kallade Drömmen och den visionen för ett framtida Egypten som inspirerade och eldade på protesterna på Tahrirtorget. Lever den visionen fortfarande? Är den nödvändig? Finns det något liknande i Bahrain? Var kommer ni att se det, vart kommer det att gå? Och… och några andra små saker som… kanske jag även börjar med en av dem – Iraks roll och vad har de nykonservativa att säga om Irak som demokratins första dominobricka.
Alaa:
Ja,visst, det är sant, men inte på det sätt de tror.
Julian:
Faktiskt, låt oss öppna med det innan vi går in på er… Nej, jag ska faktiskt… Jag ska försöka att hålla mig till att gå in på era familjehistorier först. Nej. Ok, jag tror att det blir bättre om vi öppnar med denna ganska kontroversiella fråga. Så, um, folk som Cheney och Wolfowitz främjade den synen att vi måste ha Irakinvationen 2003 på grund av massförstörelsevapen, men också för att vi föra in demokrati i Irak och visa ett demokratiskt samhälle i Irak och det ska… demokratin kommer att sprida sig till andra nationer och… och nu gör de anspråk på att revolutionerna i Egypten och Tunisien, att äran tillhör dem eftersom de hade idén att introducera demokrati i Irak. Så [till Nabeel] börja…
Nabeel:
Nåväl det är lustigt, amerikanarna var inte ens förberedda på de där revolutionerna i Tunisien och Egypten. De var… de kände inte till dem, och de visste inte vilken ställning de skulle inta förrän de sista veckorna och dagarna av den tunisiska … av den amerikanska revolutionen. Jag menar, jag är oense med de människor som säger ”vi stödde revolutionen” i USA, de stödde inte den egyptiska revolutionen, liksom de inte heller stödde den tunisiska, men när de inser att den är ett faktum, som kommer att inträffa, med dem eller utan dem, måste de ta ställning hellre än att få de här regeringarna som fiender i framtiden och de tog det rätta steget i sista ögonblicket. Jag tror inte någon av egyptierna eller tunisierna tror att amerikanarna har stött dem, eller så tror de att revolutionen faktiskt stärktes eftersom de förtryckande diktatorerna stöddes under alla år av amerikanarna – gavs makt, var agenter för Amerika i regionen, så jag ogillar det påståendet.
Julian:
Alaa, vad anser du om det nykonservativa perspektivet att all förtjänst är deras för att ha eldat på den arabiska våren?
Alaa:
Javisst, lustigt nog så instämmer jag faktiskt med Cheney i så mycket som att äran för att ha startat revolutionen tillhör Ben Ali och Mubarak. Liksom Irak var… kriget mot Irak var, och invasionen var, liksom ett… det… det skakade om arabbefolkningen, och inte i någon positiv betydelse. Det var i själva verket det sista… det slet bort den sista biten av legitimitet som de arabiska regimerna hade. De misslyckades med att försvara Irak. Jag menar, vi fick denna läxa som säger, vet ni, du ska acceptera brist på demokrati eftersom åtminstone, du vet, vi skyddar gränserna, vi skyddar enigheten hos arabvärlden, vi är omgivna av alla dessa imperialistiska krafter, som vill ta över och vi skyddar dig. Och så Irak… i vilket fall som helst, kriget mot Irak… och hur alla dessa länder var medbrottslingar i det – de tillhandahöll faktiskt till och med baser som militärbaser och några stödde och öppnade Suezkanalen för dem, för de amerikanska krigsfartygen osv. Så den nivån av, er… Och, och du kunde se det, jag menar det är inte bara en teori. De första massiva protesterna i Kairo som sjöng ut mot Mubarak var faktiskt den 21 mars 2003 i reaktion mot invasionen. De startade som en fredsdemonstration. Folk försökte röra sig framåt mot den amerikanska ambassaden. Mubaraks polisstyrka bankade skiten ur oss. Det var tiotusentals på gatorna så folk skiftade omedelbart till att sjunga mot Mubarak och attackerade national… det regerande partiets högkvarter som är i centrum av Kairo. Det hände på Tahrirtorget, så det var som en… Det varade bara ett par dagar, det var en mycket liten revolt, men det var som ett slags prov på vad som skulle komma senare. Så jo, de hjälpte till att föra in det men i… genom att de var destruktiva, och hur de bevisade att den enda revolutionen som skulle befria oss från hela denna internationella ordning, inte bara… du vet, den…
Alaa:
Jag tror att det arabiska ordet ”nizaam” betyder mer än vad som kommer i tankarna när man hör det engelska ordet ”regim”. Så när vi sjöng emot ”nizaam” så sjöng vi emot hela världsordningen.
Julian:
En av mina vänner från den regionen säger att han tror Cheney hade rätt, att invasionen i Irak sådde frön till den arabiska våren, men inte på det sätt Cheney tror. Han tänker att USA:s misslyckande att kuva Shia i Irak demonstrerade för andra stater i MENA-regionen att USA inte var så allsmäktig i att kuva oliktänkande och att regimer stödda av USA därför inte kunde lita på att USA fullständigt skulle kuva regionens civilbefolkning.
Nabeel:
Nå, först av allt, jag menar faktum är att Irak nu är en demokratisk stat. Medvetna om vår inställning när det invaderades – och vi anser att det var en invasion, Amerika har ingen rätt att invadera landet – men sanningen är att Irak är en demokratisk stat idag och på grund av irakierna ville ha demokrati och de ville bli av med diktatorerna, och demokratin kan ha ett positivt inflytande, det är möjligt, men inte har det gjorts av Cheney eller av… vad som har gjorts, eftersom amerikanarna från början, de ville inte ändra regimen. Jag menar, du ser nu till exempel, Bahrain är en bra modell. Irak är kanske det närmaste hos oss en demokratisk stat men amerikanarna är emot demokrati i Bahrain nu.
Julian:
Men ni är båda – Alaa, du är från Egypten.
Nabeel:
Nabeel, från Bahrain.
Julian:
Förlåt. Nabeel, du är från Bahrain och det är mycket intressant att jämföra projektilbanan för dessa två länder, men, Alaa, först vill jag vända mig till din familj. Och så, du kommer från en känd aktivistfamilj och din familj har stött din aktivism. Din far vittnade till din fördel vid din rättegång och han är en känd människorättsaktivist i Kairo. Din mor gick i hungerstrejk för att protestera mot att du fängslades. Din fru och syster är oförtröttade bloggare och din son, Khalid, uppkallad efter en av martyrerna i den egyptiska revolutionen, föddes när du var fängslad i december. Hm, det är lätt att se hur du med denna bakgrund naturligt blev en aktivist i Kairo. Ville du aldrig göra uppror mot din familj och bli konservativ?
Alaa:
Er, nej. [skratt] Alltså, jag ville göra uppror mot… de som kom från 70-talsgenerationen av vänsteraktivism vid universiteten. Min far var faktiskt kommunist. Låt oss skrämma dig en smula – han är en ex-terrorist, han var med i en beväpnad kommunistcell och tillbringade fem år i fängelse. Så de kom från en bakgrund där folk hörde till organiserade partigrupper, hade celler, allt gjordes i hemlighet och… och, um… liksom ideologi spelade en mycket viktig roll i hur du organiserar och mobiliserar och så vidare. Så det är vad jag gjorde uppror mot. Jag gjorde inte uppror mot att vara en aktivist så mycket, men jag… jag gjorde absolut uppror mot denna idé att höra till ett parti eller grupp, något som helst hemlighetsmakeri i att organisera… men jag tror också att jag har, vet du, ända till 2005 varit mycket kritisk mot… jag tänkte att de arbetade på ett misslyckat projekt. Um och så kunde jag inte se… så jag måste bli berörd av…
Julian:
När du sa de… när du sa de arbetade på…
Alaa:
Oh, mina föräldrar. Jag talar om mina föräldrar, liksom min far och min mor, så menar jag att de fortsatte sin aktivism bortom… förlåt, förlåt, jag hoppar här… Så jag menar att på 70-talet tillhörde de det; på 90-talet, det är naturligtvis helt andra historier och de är i rörelsen för mänskliga rättigheter (MR) – min mamma arbetar faktiskt för akademisk frihet, de bekämpar tortyr, men det kändes, du vet som små steg och som ett hopplöst fall. Så jag har alltid respekterat vad de gjorde och jag ville alltid göra något, men jag kunde inte se hur det skulle fungera och det… du vet… Men mitt intresse för att faktiskt vara aktiv byggdes bara långsamt, långsamt upp fram till det ögonblick, Irakkriget, när jag faktiskt mötte massorna. Liksom jag brukade lyssna, du vet, det fanns… det var ett par revolter i Egypten på 70-talet och mina föräldrar var bland de unga ledare som spelade en stor roll i… i, du vet, skapade en grogrund för att dessa revolter skulle ske. Er, så jag skulle höra om det ämnet men det skedde… det skedde innan jag var född så folk existerade inte – massorna existerade inte – i… i mina tankar, du vet, de största protester jag har sett var kanske några få tusen, ett par tusen, men att se tiotusentals mötas [?] i Kairo, liksom villiga att stå emot polisen, och inte bara vara föremål för deras våld och så vidare, 2003, det var definitivt en vändpunkt. Så jag gjorde aldrig fullt uppror men jag protesterade, du vet, på… obestämt vis och jag… jag tror att jag fick rätt.
Julian:
Nabeel, du då? Var kommer du ifrån?
Nabeel:
Nåväl, jag kommer från den största Shiasläkten i Bahrain och den har en historia i landet, öppet lojal till kungahuset. Vi hade en farfar som slogs mot portugiserna och sparkade ut dem ur landet. Sedan efter det blev vi lojala mot den styrande familjen, så fram till idag är vi kända för att vara den lojala familjen, en av de största lojala släkterna, men jag är det svarta fåret i familjen som har börjat med MR-aktivism sedan skolåldern, och sedan har jag legat vid universitetet, varit aktiv till idag. Kanske är jag den mest aktiva mannen i släkten och jag kunde…
Julian:
Och resten av din familj?... Några av…
Nabeel:
Nu rör de på sig, alla rör på sig nu. Jag menar, nästan alla av dem från att vara lojalister till att bli… på min sida. Och också [överröstar]
Julian:
Var det för att de blev målade svarta eftersom du var svart, eller blev de…?
Nabeel:
Nej, de insåg… de insåg att familjen… den styrande eliten är mycket förtryckande och de var inte immuna för att vara en lojalist, även några av deras barn sattes i fängelse till det ögonblick jag talar till dig. Många medlemmar av släkten är i fängelse, trots att de ansågs vara lojalister men de var inte oemottagliga och efter vad som hände under de senaste åren i Bahrain, en massa människor dödade, fängslade, torterade, föremål för diskriminering, marginalisering, förstörelse, stöld – människor, saker, hus, moské – har fått en massa människor i Bahrain att inse att den här regimen är mycket förtryckande och mycket dålig och de rör på sig. Många lojalister andra än min släkt, många familjer till ministrar, direktörer som brukade vara lojalister, men nu vänder de sig till oppositionen.
Julian:
Vad hände under de senaste veckorna? När vi ringde dig för att försöka få dig… få dig över hit. Hm, nej, det… att du var i fängelse så…
Nabeel:
Jag menar, förra gången… väl, jag menar, ja, jag var i… jag var just kvarhållen i häkte i nästan en halv dag för att jag protesterade – jag och min fru och två barn promenerade mot Pearl Roundabout – och sen före den månaden blev jag uppklådd på gatan. För några månader sedan kidnappades jag från mitt hem av maskerade personer ur säkerhetstjänsten och togs till en annan plats försedd med ögonbindel och handbojor och blev torterad, sedan kastades jag tillbaka hem.
Julian
Och när var det? Under protesterna i Bahrain, går det tillbaka till det?
Nabeel:
Ja. Det är… det var efter mars förra året, och en slags liknande trakasserier jag får ta emot. Min familj, min fru, mina barn – de möter det också. Nu igår till exempel och jag tror att det också är på grund av dig. Jag sa på mitt Twitter-konto att jag ska möta Julian Assange och tala med honom i ett TV-program och igår kväll omringades mitt hus av nästan 100 poliser – beväpnade med maskingevär och när de upptäckte att jag inte var hemma, då begär de att min familj att ska säga åt mig att komma till den offentliga åklagaren idag kl. 4. Nåväl, jag är här.
Julian
Alltså, du är här idag kl. 4.
Nabeel:
Jag var här och jag tog emot det när jag igår kväll, jag tror… men jag är van…
Julian
Vad ska du göra?
Nabeel:
Jag ska resa tillbaka. Jag menar, jag måste möta det, vet du. Jag menar, det är inte första gången men det här är kampen, det här är frihet, det här är demokrati som vi kämpar för. Det har en kostnad och vi måste betala kostnaden och kostnaden kan bli mycket hög eftersom vi har betalat en hög kostnad i Bahrain och vi är villiga att betala för de förändringar som vi kämpar för.
Julian
Alaa, du skrev…
Alaa:
Det är…
Julian
Förlåt, hoppa in… fortsätt Alaa.
Alaa:
Jag vill säga om familj, ja. Det är bara det att det är en aspekt av – och det är olika historier för varje person men, um, jag har sett det i revolutionen i Egypten och jag är säker på att det händer… eftersom det är en så massiv tilldragelse, det är inte bara aktivism, det här är revolution och då blir familjerna till slut, vet du, mobiliserade på något sätt – de förenar sig med dig eller de kämpar med dig eller något sådant – och… och det är en del av varje persons berättelse och du vet… och jag får höra berättelser från varenda en. Liksom jag kommer ihåg att det fanns en kvinna på Tahrir – vid den första sittstrejken under de första 18 dagarna som störtade Mubarak – som var, um… Hon var en mycket ung brud, jag menar nygift och… men hon slöt sig till protesterna, sittstrejken, och hon tillbringade natten på Tahrirtorget; hennes make är inte där eftersom han inte är övertygad så vi brukade skämta med henne, liksom du vet, om inte Mubarak faller så är ditt familjeliv i en kris, liksom ditt äktenskap är i kris, och om han faller så kommer du att få övertaget i huset och så vidare, men du vet, en del av det är inte ett skämt. Det är faktiskt hur dynamiken fungerar, och sedan tror jag att han började göra henne sällskap till slut. Och det har alltid varit så som detta för mig, jag kan inte skilja på var familjen, du vet slutar och var aktivismen börjar, så jovisst, jag brukade gå till protesterna eftersom jag gifte mig och flyttade ut ur huset och det var en bra aktivitet att göra tillsammans med min familj… det var… du vet, när du växte upp och…
Julian
Alaa, du sa… du sa att det inte var värt att få barn i det annorlunda samhälle som fanns under Mubarak, men, um, du ändrade dig.
Alaa:
Jag sa faktiskt aldrig det. Det är folk som tolkar varför vi tror… varför jag och Manal har varit gifta så länge men inte fått något barn. Jag sa faktiskt aldrig att…
Julian
Jag förstår. Bra, vad hände?
Alaa:
Nej vi var, jag vet inte… jag menar, vi kände oss aldrig så ivriga på att få barn – och var också eniga om det, du vet, - till det ögonblick revolutionen så… men vi var redan halvt om halvt beslutade att vi skulle få ett barn under det året, 2012 eller 2011 någonting sådant, och vi tog bara inte, du vet, det slutliga beslutet och sedan när revolutionen startade och vi slöt oss till den och upptäckte hur underbart det är, vi bara… liksom, det är det. Vi ska få ett barn.
Nabeel:
Revolutionen är inte avslutad än i Egypten. Revolutionen är ännu inte komplett i Egypten så du måste få resten gjort och när du väl har klarat av den andra halvan, så behöver du fler barn.
Alaa:
Ja, ja, ja, det är planen, det är planen.
Fortsättning följer
The WikiLeaks Supporters Forum
